Här kan du läsa historien om Maglehems Frivilliga Brandkår. Den skrevs för att publiceras i Brandkårstidningen vilket gör att det finns referenser i texten som inte riktigt stämmer in när du läser den här.
Kort om Maglehem
Maglehems Frivilliga Brandkår bildades 1940 i byn Maglehem i Skåne, längst söderut i Kristianstads kommun. Byn ligger mitt emellan Kristianstad och Simrishamn utmed väg 19 mitt i Hanöbukten.
Maglehems församling består av byarna Maglehem, Olseröd och Lillehem. Församlingen har omkring 560 fastboende innevånare. Under sommarmånaderna stiger siffran till över 2000 st!
Inom församlingen har vi ”orter och platser” så som: Blåherremölla, Drakamöllan, Björshus, Eskeröd, Trusseröd, Folkestorp, Juleboda, Holmen, Nyagrop, Degeberga sommarby, Hallavången ock Köle. Maglehem var egen kommun fram till 1951 då man gick upp i ”storkommunen” Degeberga.
Nästa kommunsammanslagning skedde 1974 då Maglehem uppgick i Kristianstad Kommun.
Vad är då Maglehem känt för? Jo vi har fabriken som gjorde Pelles Pizza, på 50 talet hade vi en av Sveriges största fruktodling Blåherremölla. Vi har den årliga konstrundan i påskhelgen där ortens många konstnärer får besök.
Andra saker som har satt Maglehem på kartan är inspelningen av Tvs adventskalender ”Broster Broster” 1971.
I Maglehem finns Blåherremölla Galleri, Kafé & Museum, Solgårdens restaurang/bed and breakfast, ramverkstad, elfirman Allt i El, Golvfirman Epoxia, veterinär Schönbeck, byggmästare Stadler, samlingslokal bygdegården, ett antal lantbruk, firman ”Allfixaren”, kooperativt dagis Magleladan.
Maglehems Frivilliga Brandkår grundades som en frivillig brandkår 1940.
Man tecknade då släckningsavtal med Maglehems kommun och Brösarps kommun.
1943 inköpte kåren sin första brandbil. De första åren hade man endast en motorspruta.
1945 inköptes en Ford V8 lastbil – 38 och byggde om den till öppen brandbil. Denna bil hade man fram till 1972 då man inköpte en Ford – 47 med dubbelhytt och med 2000 l tank Släckningsavtal hade man med Brösarps kommun fram till 1955 då dom skaffade egen brandkår.
1951 då Maglehems kommun upphörde teckna man släckningsavtal med Degeberga kommun som gällde fram till och med kommunsammanslagningen till Kristianstads kommun 1974. Kåren har alltid varit en frivillig kår. Dock hade man under några år under 1960 talet jour på kvällar och helger.
1962 införskaffades en andra brandbil så kåren hade 2 brandbilar och en motorspruta.
1973 fick man nuvarande brandstation. I samband med kommunsammanslagningen 1974 så byttes de båda gamla brandbilarna ut mot en nyare och modernare Volvo Snabbe brandbil. Då man ingick i Kristianstads kommun blev man ett kommunalt brandvärn för att sedan under 80 talet bli kommunalt räddningsvärn utan beredskap. Kommunen stod för utrustningen och brandmännen hade ersättning för övningar och larm. Kåren har haft mellan 12 – 16 man i utryckningsstyrkan. Den 31 dec 1989 upphörde Maglehems Frivilliga Brandkår som ett kommunalt räddningsvärn och lades ner i samband med att kommunen gjorde en stor omorganisation av räddningstjänsten som innebar att 6 räddningsvärn och 2 deltidsbrandkårer i kommunen lades ner.
Men brandmännen i Maglehem och andra bybor accepterade inte detta utan startade om Maglehems Frivilliga Brandkår igen och köpte brandbilen dom haft tidigare och hyrde in sig i brandstationen igen. I och med detta startade den ideella brandkåren som finns idag.
Den drivs helt ideellt utan ersättning för övningar och larm. De ca 700 medlemmarnas medlemsavgifter + sponsring och bidrag gör att vi kan köpa materiel och underhålla fordon, utrustning och våra lokaler. Allt äger föreningen själva.
Ett utökat samarbete med räddningstjänsten i Kristianstad med övningar, utalarmering och stöd gör att vi räknas som en resurs i kommunens södra delar. Maglehems Frivilliga Brandkår larmas till alla typer av förstahands larm utan kemolyckor inom ett område på 6-7 km från byn.
Jag hade tänkt under några tidningar framåt delge er Maglehems Frivilliga Brandkårs historia vad jag fått fram vid studier av gamla protokoll, larmrapporter, berättelser och andra texter. Jag vet att det finns människor i vår omgivning som vet mycket om brandkåren och vad den har gjort under sina 66 år! När man talar med bybor så finns det information men ingen har sammanställt detta och delgett dom som vill få informationen, så därför tar ja nu tag i detta och hoppas att jag kan ge er en liten del av kårens historia. Några styrelsebeslut blev nog inte som man tänkte sig vid beslutet vad jag hört av “de som var med”.
Den 26 maj 1940 sammanträdde ett antal herrar för att bilda och organisera en brandkår i Maglehem. Drivande i denna fråga var kantorn och läraren H. Norén, dåvarande cykelhandlaren Karl Kjellberg och Folke Krantz. Dessa fick mötets uppgift att utarbeta förslag till stadgar. Man beslöt att kåren skulle ha 15 aktiva medlemmar (brandmän). Innan denna tid så fanns det bestämmelser hur brandskyddet i byarna skulle vara ordnat men ingen direkt organisation utan då brandskyddsutrustning såsom hinkar, brandhakar, handdrivna pumpar osv. i varje by. Detta fanns i likvagnshuset mitt i byn. (framför nuvarande brandstationen.)
Kårens första styrelse valdes och såg ut såsom följer: Till ordf. valdes Herr Nils Brogårdh med kantor Norén som ersättare. Övriga i styrelsen var målarmästare Birger Johannesson, maskinist Anders Andersson, och handlare Viktor Andersson. Till suppleanter valdes Kyrkovaktmästare Oskar Hallgren, Handlare N. Isaksson och snickare Nils Rapp. Vid ett möte en månad senare valdes Norén till sekreterare och Viktor Andersson till Kassör.
Vid detta möte utsågs också ledningen för kåren. Karl Kjellberg utsågs till brandchef med Manfred Olsson (Olle och Ingemars far) som ersättare. Till sprutchef utsågs herr Anders Andersson med herr Sigfrid Hallgren som ersättare. Dessa herrar var Maglehems Frivilliga Brandkårs första ledning.
Vid ett senare möte samma sommar beslöt man att till Maglehems kommunalfullmäktige anhålla om anslag för inköp av “stor” motorspruta som skulle ge 800 1/min (denna spruta finns kvar i kårens äger än idag) samt 200 meter slang med kopplingar, 1 strålrör (munstycke), 2 slangrullar och 5 slangbindor (att lägga om slangen vid sprickor och hål). Samtidigt beslöt man att man skulle “bese” platserna för vattenreservoarer i byn och ansöka om anslag att bygga dessa vid “Måns Nilssons Källa” (norr om Solgården) och anordna plats för sprutan vid vattenbehållaren vid Lövfabriken (100 m norr om stationen).
Vad man kan utläsa i olika skrifter så fanns ingen särskild personlig utrustning för brandmännen förrän 1942/43. För att känna igen brandstyrkan inköptes 20 st armbindlar i “kraftigt vitt tyg” att användas av arbetande för brandkåren vid eldsvåda! Under de första åren “buda” man varandra vid eldsvåda för att sen med gemensamma krafter eller kanske med något fordon föra motorsprutan med slangar och annan utrustning till brandplatsen. Man hade ingen brandbil de första åren!
Våren 1942 beslöt man att inköpa en tyfonsignalsapparat. (handdriven som fortfarande finns på brandstationen). Man avhandlade även att organisera upp brandsläckningen inom kommunen mellan Olseröds och Maglehems Brandkårer. På sommaren samma år sammanträdde Olseröds och Maglehems brandkårer med Anders Mattsson som brandchef i Olseröd och Karl Kjellberg i Maglehem. Man beslöt att ha samövningar och “dels vad gäller samarbete i pekuniära ärenden” (vad nu detta betydde?) Man tog upp frågan om “släckningsavtal” mellan kommunen och de båda kårerna “med detta hade inte Olseröds brandchef mandat för utan föreslog bordläggning”.
I slutet av sommaren sammanträdde styrelsen igen och man beslöt att utöka styrkan till 20 man. Vid detta möte togs frågan upp om att införskaffa en lämplig “utryckningsvagn”. Andra frågor som avhandlades på mötet var inköp av brandhjälmar och en bättre larmanordning då den man har inte var tillförlitlig. På den tiden ringde telefonstationen i Olseröd till Solgården, där bagaren begav sig till spruthuset för att larma övriga. Under hösten beslöt man att sätta upp en larmanordning av typ tyfon på likvagnshuset. Likvagnshuset övertogs i ett tidigt skede som spruthus (brandstation). Detta var den röda tegelbyggnad som var placerad framför dagens brandstation intill kommunalhuset. Likvagnen flyttades och stod uppställd både på Maglehems Boställe och bränneriet i Maglehem. Det med anledning av att den användes allt mindre.
Den 22 aug. 1942 kan man läsa i kårens första larmrapport att brand utbrutit i träkolsupplaget vid sågverket. Ett magasin brinner ner. Man var 2 befäl och 13 brandmän med vid denna utryckning och man använde 400 m slang och motorsprutan var igång. Vid denna tidpunkt hade man ingen brandbil i kåren! På den tiden (fram till 1974) skickade brandkåren räkning till försäkringsbolaget (över Länsbrandinspektören). Man fakturerade antalet man och timmar, hur mycket slang man använt, om man körde motorsprutan och om man hade utryckningsvagn. Där fanns reglerade summor för detta som man ersatte brandkåren utifrån. Den 7 januari 1943 diskuterades frågan att inköpa en “paketbil” som fanns i Yngsjö. Denna skulle bli kårens första brandbil. Man beslöt att resa ut till Yngsjö brandkår och bese denna. Priset för denna bil var 400:-. 3 veckor senare var styrelsen åter församlad för att diskutera bilinköpet. Man beslöt att inköpa denna lämpliga vagn för ändamålet för 400 kr. Dock var bilen behäftad med en del brister så att den fick omgående gå till reparation hos Johan Johanssons i Degeberga. Reparationen kostade 352 kr för att få bilen i kördugligt skick. För att kunna köpa denna bil beslöts att upptaga lån i Albo Härads Sparbank i Brösarp å 800:-. Samtliga styrelsemedlemmar gick i borgen för detta lån. En fråga som man ställer sig är hur finansierade man verksamheten. Jo, man hade fester, basarer, lotterier och så fanns det personer som skänkte pengar till sådan verksamhet. I och med detta beslut och reparationen var klar så inregistrerades bilen och Maglehems Frivilliga Brandkår hade fått sin första brandbil med dragen motorspruta efter sig. Detta var sommaren 1943. Tyvärr har jag inte kunnat få fram uppgifter på denna bils typ och fabrikat.
Nedanstående foto är tagit 1944 med en del av brandstyrkan. (Foto endast i tidningen). Vid årsmötet 1943 ersattes Manfred Olsson av Anders Andersson som vice brandchef och Nils Rapp utsågs till sprutchef.
Här kan ni se den “lilla” brandbilen med motorsprutan kopplad. (Foto endast i tidningen).
Från Vänster: Brandchef Karl Kjellberg, Ossian Nilsson, Sellgren, Oskar Nilsson Nils Olsson “ringaren”, Sigfrid Hallgren och Nils Rapp.
Den 4 augusti 1948 utbröt en brand i en kringbygd gård på Knäbäck efter ett åsknedslag. En hund innebrändes och stora delar av byn var hotad då det blåste stark ostlig vind. Vid detta tillfälle var brandbilen klar och man ryckte ut med ett befäl och 11 brandmän. Samma år i december antändes en rälsbuss av en överhettad kamin. Detta var på natten kl 02:45. I rapporten som brandchefen Kjellberg författade efter branden kunde man läsa följande:
“På morgonen den 3/12 02:45 alarmerades vi på telefon från Brösarp att brand utbrutit i rälsbuss på Brösarps bangård. Så fort sig göra lät på grund av nattetid, begav vi oss dit men var vid framkomsten redan bussen övertänd. Stationshuset och intilliggande skog var delvis hotad. Något vatten var icke inom 2 000m avstånd varför motorsprutan icke kundes användas. Istället måste eldens dämpning ske med vatten som hämtades i spannar. Det kan icke underlåtas att påpeka att vattenfrågan borde lösas på sådan plats där eldfaran är så stor. “
Detta var brandchefens rapport. Att tänka på var att brandbilen var av öppen typ utan hytt.
Vid ett möte med de aktiva brandmännen 1943/44 så var frågan uppe om att efterskänka sitt arvode man tjänat under året. Varje man hade 1,25:-/timmen vid utryckning och övning. Uppräknade brandmän vid detta tillfälle var: Karl Kjellberg, Nils Rapp, Birger Johannesson, Oskar Hallgren, Sigfrid Malmstedt, Gustaf Andersson, Folke Krantz, Oskar Nilsson, Nils Olsson, Alfred Nilsson, Charles Johnsson, Sigfrid Hallgren, Nils Svensson och Nils Manfred Olsson. Dessa efterskänkte sitt årsarvode för att kunna köpa ett skumsläckningsaggregat till kåren. Vid detta tillfälle beslöt man även att tyfonlarmet inte skulle användas nattetid vid larm till adresser utanför byn utan man skulle buda varandra och fler skulle inte åka än som fick plats på bilen! Undantag från denna regel var om brand utbröt i byn . Även om branden var stor kunde undantag göras vid larm utanför byn.
Vid årsmötet 1944 valdes målarmästare Birger Johannesson till vice brandchef. Till ny brandman valdes åkeriägare Johan Nilsson. Han var brandbilens “Förste förare”!
Detta var lite av kårens första 5 år. Ni som har lite historier eller information om brandkåren eller foto på gamla brandstationen eller vid utryckningar kan väl höra av er så jag får lite mer kött på benen på åren framöver.
Jerry Eklund, Kårchef MFB
Som jag inledde första avsnittet i denna lilla presentation om Maglehems Frivilliga Brandkår (MFB) så startade den 26 maj 1940. Det har varit en verksam brandkår sen 1940 utom de första månaderna 1990 då kåren var nerlagd för att sen återuppstå igen på våren 1990.
I förra tidningen kom jag till år 1945. Och den som läste noga märkte att jag skrev fel årtal under bilden då branden i Knäbäck var. Branden var 1943 och var den första dokumenterade branden man ryckte ut till med brandbil!
Vid årsmötet i maj 1945 beslöts att 15 man som var över värnpliktsåldern skulle ingå i reservbrandkåren (krigsbrandkår). Under detta möte diskuterades att införskaffa en bättre brandbil med anledning av att Johan Nilsson (åkare och brandbilens förare) och brandchefen Karl Kjellberg varit och som det står ”besett en föreslagen bil som lastade 1 500 kg och befann sig i ypperligt skick”. Det var en Ford V8 lastbil 1938 år modell men utan däck! (det var krig). Bilen var endast bensinkörd och priset var 2 300:-. Efter presentationen så styrelsen att inköpa bilen om priset sänks till 2 100:-. Detta anbud antog försäljaren och bilen inköptes.
Samtidigt beslöts att den gamla bilen skulle försäljas till ett pris mellan 5 -700:-. Tyvärr var inte bilen så lättsåld utan blev stående bakom brandstationen med en pressening över sig en lång tid. Bilen iordningställdes av brandmännen själva. Bilen var helt öppen och man gjorde anordning uppe på bilen i mitten för slangrullar och med platser för sittande brandmän på bilen sidor där man trädde in armen i en läderstropp så man inte skulle falla av. Till en början hade man ingen stege på bilen.
Samma år sammanträdde Olseröds och Maglehems brandkårer för att komma överänns om de olika paragraferna i en brandordning för kommunen. Följande beslöts: a) Brandförsvaret skulle ordnas enligt länsstyrelsens förslag. b) Brandförsvaret bör överlåtas åt Maglehem och Olseröds brandkårer under en brandchef. c) Att anslag på 500:- från kommunen skall utgå till de båda kårerna för ansvar för brandskyddet i kommunen. Samtidigt har Maglehems brandkår ingått ett släckningsavtal med Brösarps församling (som inte har egen brandkår) att för 1 200:- svara för släckning i församlingen. I samband med de olika mötena kårerna hade med Maglehems kommun framkom det att Olseröds brandkår ville dra sig ur ansvaret och avtalet. Man beslöt att om så var fallet så skulle MFB själv ta över ansvaret för brandskyddet i kommunen. För detta fick MFB 1000:- om året.
Man kan läsa mellan raderna att Olseröds verksamhet avtog, bland annat deltog inte Olseröd i de större bränder i området t.ex. skogsbranden i Höjaröd där Maglehem, Degeberga, Vittskövle och Everöds brandkårer deltog men inte Olseröd! Man kan läsa i en utryckningsrapport från den 13 aug -44 då banvallen brann i höjd med bostället i Maglehem. Det var mycket stark västlig vind varvid branden hotade Blåherremölla. Till denna eldsvåda kallade någon även Olseröds Brandkår men denna anlände först då branden var släckt och det var Olseröds Brandchef Anders Matsson som kom själv med brandbilen.
Under 40 och 50 talet var det många bränder längs järnvägen från Skepparps banvaktsstuga i söder och Olseröds station i norr. Oftast var det norrgående tåget som antände banvallen. Under 1946 var det många gräs och skogsbränder för kåren.
På 40 talet så larmade man varandra oftast genom budning. Då som nu var hela familjen inblandad i kårens arbete. Fd åkaren Kjell Nilsson berättade att när han bodde hemma, och hans far Johan var brandbilens förare så bodde dom i södra delen av byn. Då det brann någonstans ringde telefonstationen till Johan Nilsson som skickade sonen Kjell med bud till Nils Rapp som bodde i huset intill stationen och kallade upp honom (han var sprutchef) Johan själv sprang till Birger Johansson och sen raka vägen till brandstationen för att starta upp bilen. Samtidigt fortsatte Kjell till Lillehemsvägen och kallade på Karl Johannsson och för att avsluta hos Sigfrid Hallgren som bodde Norr om brandstationen. När alla var samlade åkte man. Kjell berättade även att när han gick i skolan i Maglehem med Norén som lärare (han var sekreterare i styrelsen) och brandlarmet ljöd så lämnade dom skolsalen varvid Norén öppnade upp och tog reda på adressen och Kjell som åkarson startar upp brandbilen som han gjort många gånger ihop med sin far Johan vid övningar. På detta vis kom brandmännen till dukat bord!
Här ovan kan ni se delar av brandstyrkan 1946 vid den nya bilen. (Foto endast i tidningen)
Den 13 maj -47 utbröt en kraftig gräs och skogsbrand längs banvallen i Kolalyckorna (mellan Maglehem och Olseröd). Här kan man läsa att skyddsbälte höggs upp för att Rädda gården Maglehem Nr 3 (Fästan) undan lågorna. I juli månad samma år utbröt en brand i en villa (Hönseri) i Brösarp på natten. Vid denna brand begärde Maglehem förstärkning från Vitaby och Andrarums brandkårer. Man kan utläsa i rapporten att man kunde köra fort även på den tiden. Det står att körtiden mellan brandstationen och brandplatsen var 4 minuter (8 km grusväg) I dag tar det 8-9 minuter för samma sträcka på asfalt!!
Detta år inköptes 10 omgångar vindtygsbyxor och rockar samt gummistövlar och läderlivremmar. Man beslöt även att inköpa 10 st lättmetallhjälmar och en rökskyddsmask.
1948 den 8 november eldhärjades Hassla gård. Larmet kom 13.40. det var 3 minusgrader och nordvästlig vind. När Brandkåren anlände brann det kraftigt och tillgången på vatten var mycket svår. Man beslöt att kalla på förstärkning av Degeberga brandkår som hade 2 motorsprutor och mer slang. Man tog i början vatten från brunnen som är belägen mellan Hassla och Folkestorp vid nuvarande Riksväg 19. Här lades ut slanledning fram till gården. (då fanns inte Riksvägen). Vägen till Hassla var över Folkestorp eller över nuvarande Västervångs-vägen. Man kunde i inledningsskedet skydda och rädda vagnslidret som ligger än i dag väster om gården. När Degeberga brandkår anlände togs vatten vid Folkestorps Bränneri och seriekörning med sprutorna sattes igång. Detta var Olle Olssons (kårens mesta brandman) första insats. Han var då 15 år. Officiellt stod han inte med i listorna föränn 1951. Han har berättat att han skötte slanbryggorna där slangarna gick över Folkestorps-vägen. Branden var så kraftig att brandflagor flög ända ner till Maglehems by. Tyvärr gick det inte att rädda den kringbyggda gården utan den brann ner till grunden. Släckningsarbetet höll på till ut på eftermiddagen nästa dag. Detta på grund av att det fanns mycket hö och halm i ladorna. Vid branden innebrändes 18 svin och 150 höns. Gårdens 4 hästar, ett 30 tal nötkreatur och 8 svin räddades.
Maglehems Brandkår ansvarade för brandsläckningen i hela Maglehems församling, Brösarps församling ända bort till Bertilstorp. Även Knäbäck och Öståkra ner till Skepparp var inom kårens släckningsområde. 1950 kallades kåren bl a till en soteld på Prästgården i Maglehem. En soteld i Bertilstorp, och en i Brösarp. Vid årsmötet i mars 1950 hedrades den bortgångne sekreteraren sen starten kantor Noréns bortgång. Sigfrid Hallgren valdes till sprutchef efter Nils Rapp och Jan Åke Johannesson valdes till vice sprutchef.
Brandchef var cykelhandlare Karl Kjellberg och vice brandchef målarmästare Birger Johannesson.
Den sista december 1951 upphörde Maglehems kommun. Nu blev det Degeberga storkommun. Även Brösarp blev en storkommun 1/1-52. Ett nytt släckningsavtal med Brösarps kommun tecknades där Maglehems Brandkår svarade för släckning i hela Brösarps kommun utom i Bertilstorp och Lönhult. Även släckningsavtal tecknades mellan MFB och Degeberga kommun. Till Vice brandchef i Degeberga kommun utsågs Birger Johannesson tillika kårchef i Maglehem. Karl Kjellberg hade avsagt sig uppdraget. Brandchef i Degeberga kommun var Henning Eklöv i Degeberga. Karl Johansson utsågs till vice kårchef i Maglehem.
1952 ryckte kåren ut till brand hos Sven Rosvall i Lillehem där hela gården brann ner samt till en skogsbrand hos gården nr 13 i Maglehem (Månstorp) där brann skogen vid nuvarande riksväg 19. Även en soteld i Östra Stenshult hanns med. 1953 ryckte kåren ut 8 gånger. Av dessa var 7 gånger till Brösarps kommun. Bl.a till en rälsbuss vid Brösarps station. Detta året brann traktorgaraget på Folkestorps Gård . Detta år utrustades brandbilen med 2 nya snödäck, sökarljus, ny kopplingskrok till sprutan, vindrutan höjdes och försågs med vindrutetorkare.
Vid årsmötet 1954 omvaldes Birger Johansson och Karl Johansson till brandchef respektive vice brandchef i Maglehem. Sigfrid Hallgren omvaldes till sprutchef och Erik Borg nyvaldes som vice sprutchef. Handlare Birger Gustavsson och Snickare Gösta Andersson valdes till brandförmän.
Ovan ser vi kåren vid övning med brandbilen 1955. Här kan man se att stege har införskaffats. (Foto endast i tidningen).
Den 6 dec 1956 utbröt brand hos köpman Gustaf Andersson i pannrummet affärens källare. (dagens lanthandel). 1957 monterades en tank på en 300 l och en frontpump som gav 270 minutliter på brandbilen. Nu kunde bränderna bekämpas direkt vid framkomsten. Den 1 jan 1958 hade Brösarps kommun organiserat en egen brandkår och släckningsavtalet med Maglehems brandkår upphörde. Man tackade för allt arbete kåren lagt ner under åren. Den 21/4 och 17/8 1958 utbröt det brand på Billebacke nr 17 (2 ggr samma år).
Här slutar del 2 i min redogörelse om Maglehems Frivilliga brandkår.
Jerry Eklund
Då har denna historieberättelse kommit till slutet av 1950 talet. Del 2 slutade med att kåren under 1958 gjorde 2 utryckningar till samma adress! Detta är inte så vanligt om det inte är t.ex. någon eldfängd industri såsom sågverk och dess arbete.
Som säkert en del av er kommer ihåg från denna tiden så hade brandkåren bara en bil. Detta var en öppen Ford där brandmännen satt ute längs sidorna. Bilen hade 1957 fått en mindre tank och en liten frontpump som gjorde att man kunde starta brandbekämpningen direkt vid framkomsten. Annars var det att leta upp närmsta vattendrag, brunn, eller branddamm med tillräcklig mängd vatten och ställa motorsprutan där och dra slang fram till brandplatsen. Ibland var detta långa sträckor och då fick man ha hjälp av andra kårer med ytterligare slang och motorsprutor för seriekörning. Som ni förstår var detta ett tidsödande och tungt arbete för brandmännen, detta att få fram vatten i tillräcklig mängd och snabbt, för att förhindra spridning samt att släcka bränderna. Idag har släckbilarna 2-3 000 liter med sig och tankbilarna mellan 4 och 10 000 liter. Dessa kan då sättas in direkt vid framkomst. År 1959 ägde brandkåren i Maglehem 800 m 63 mm slang och 80 m 38 mm. Kåren bestod av brandchef + vice brandchef, 2 brandförmän och 14 brandmän.
Den 9 maj -59 på förmiddagen eldhärjades Eskeröds boställe. Brand hade utbrutit i källaren på boningshuset där man hade äggkläckning. De 2 som först var på brandplatsen var Nils-Gunnar Nilsson som var och sådde på en markbit intill och Sven Eklund som kom på motorcykel. Då dessa anlände brann det igenom trossbottnen mitt på boningshuset. Strax därefter anlände brandbilen och man började lägga ut slang ner till dammen 600 m NV om gården (vid Manders) (man körde ut slangen med brandbilen då denna låg på rullar mitt i bilen). Även Degeberga brandkår var kallad och seriepumpning påbörjades med 2 sprutor. För att skydda ekonomi-byggnaderna så lade Degeberga kåren skum på gavlarna och på luckor som fanns på husen intill för att inte gnistor och strålningsvärme skulle antända husen. Inget i bostadshuset gick att rädda utan lösöre och boningshus brann upp.
Detta år kom frågan upp om ytterligare en bil för transport av manskapet och viss utrustning. Denna fråga bordlades av styrelsen. Vid årsmötet valdes Olle Olsson till vice sprutchef efter Eric Borg. 1960 valdes August Persson till ordf efter Nils Brogårds bortgång. Den bordlagda frågan från 1959 om transportbil togs åter upp och styrelsen fick i uppdrag att underhandla och medel ställdes till förfogande. I mars detta år utbröt eldsvåda hos Malte Persson i Trusseröd.
1961 valdes brandchefen Birger Johannesson till ordf efter August Persson och Oskar Hallgren till vice ordf efter Handlare Viktor Andersson. Detta år inköptes transportbilen en Ford Countri-55 (herrgårdsvagn) av en bilhandlare. Denna bil hade tidigare gått hos Hörröds Taxi. Bilen ommålades och utrustades med röd ljus och sirén. Under tiden brandmännen utan ersättning för jobbet byggde till brandstationen öster ut med ytterligare ett garage, stod denna bil i Nils Svenssons garage mitt emot brandstationen. Tillbyggnaden av garaget blev klar detta år och brandbilen kunde flytta in. Under dessa år ålades kommunerna att hålla Reserv, Skogs och Bygdebrandförsvar. I Maglehems församling var det 10 man i reservkåren och 13 i skogsbrandförsvaret. Sammanlagt i Degeberga Kommun var det ett 120 tal namngivna och arvoderade herrar som ingick från de olika byarna.
1962 den 20 sep eldhärjades lilla Hjortholmen i Österlia. 1963 var ett lugnt år på brandfronten. Har inte läst några anteckningar från detta år. 1964 däremot var ett mer händelserikt år för brandkåren. Detta år införde man jour i Maglehems Brandkår. Kåren delades in i 6 jourgrupper med 3 man i varje. Man fick inte lämna byn när man hade jour (kvällar och helger). Jouren gällde inte vardagar på arbetstid!! Man hade jour en vecka i taget. Brandmännen hade ersättning då de hade jour.
Vid årsmötet beslöt man att inköpa en ny motorspruta, en Hebra 900 för 7.500:- Lån för detta skulle tagas i Maglehems Jordbrukskassa. Låntagare skulle Lantb John Svensson vara med styrelsemedlemmarna som borgenärer(endast lantbrukare kunde låna pengar i Jordbrukskassan!!).
Maglehems brandkår har till dags datum drabbats av 2 dödsbränder genom tiderna.
Den första var den 9 mars 1964 och den andra var den 9 mars 1994. (exakt 30 år emellan!!!!) Branden den 9 mars 1964 på eftermiddagen var på Maglehems Boställe där 3 barn innebrände i ett nedlagt svinhus. Samma år den 17 april utbröt en stor gräs och skogsbrand på heden mellan Drakamöllan och Trollebo. Branden började vid 11 tiden. Branden spred sig över större delen av heden. Maglehems, Degeberga och Brösarps Brandkårer bekämpade branden med bistånd av civilpersoner som skynda till platsen. Husen i Björshus evakuerades då man inte trodde man skulle kunna hejda elden som for fram bl a som toppbrand i buskar och träd på heden. Dock hejdades branden av bl a privatpersoner och lantbrukare som plöjde runt heden vid Trollebo så att elden inte nådde husen där! På denna tid fanns inte kommunikationsradio mellan bilarna utan man fick köra eller springa till de andra för att kommunicera. På eftermiddagen anlände en del av brandmannafruarna med dricka och förplägnad till brandmännen. Branden var släckt på kvällen. Detta var del 3 av MFB historia.
Jerry Eklund
MFB historia del 3 avslutade jag med den stora gräs och skogsbranden på Drakamöllan den 17 april 1964.
En månad senare i början på maj så levererades den beställda Hebran 900 motorsprutan till kåren. Denna spruta hade man kvar till nedläggningen 1990. Denna spruta var ett ”lyft” för kåren. Man fick en mycket bättre och mer lättskött spruta.
På kvällen den 22 sep detta år utbröt brand i skorstenen på gården Lilla Juleboda på Ravlunda skjutfält. Denna brand släcktes snabbt av brandmännen vid framkomsten. 1965 gjorde kåren endast en utryckning. Detta var till Östen Nilsson i Österlia där brand hade utbrutit i personalbostaden. 1966 bestod Brandförsvaret i Degeberga kommun av Degeberga, Huaröd och Maglehems Brandkårer. Maglehems Brandkår bestod av chef + vice chef, 3 brandförmän och 16 brandmän.
Den 21 januari på kvällen gick larmet om brand på Folkestorps Bränneri. Här hade bland annat en handduk antänts i kontoret. Här tog brännmästare Thure Karlsson det säkra före det osäkra och larma brandkåren då denna industri hade eldfängd tillverkning. Samma år den 1 oktober på efternatten utbröt brand i tältförläggning på Öståkra Norra på skjutfältet där ett förläggningstält brann. Som tur var brann ingen av dem som sov i tältet inne.
Detta år skedde nog kårens hittills största brand. Lucianatten 1966 brann Maglehems sågverk. Denna natt var det ett par grader kallt, stark ostlig vind. När brandkåren anlände efter larmet 01.10 brann det i tre byggnader samtidigt. Det var gamla såghuset, sågspånshuset dessa låg i nedre delen av området, mitt emot nuvarande Spröjtagränd, samt kontoret. Kontoret var beläget i nuvarande korset Sockenvägen – Julebodavägen. Alla dessa 3 byggnader stod i ljusan låga. Branden bekämpades av både Degeberga och Maglehems brandkårer. Maglehem samtliga brandmän deltog och Degebergas alla brandmän utom en. Fastigheterna väster om Sockenvägen var mycket starkt hotade. Både dåvarande Magnus Mårtenssons villa (idag Berg/Lindholm fastighet), och idag Moberg/Tenghagen samt Åstedts fastigheter kyldes och bevakades då gnistregnet i den starka vinden antände träd och buskar i trädgårdarna och fick utvändiga snickerier att bli heta på gränsen till antändning. Husen förbereddes på evakuering för de boende. Gnistregnet flög ända upp till dagens Riksväg 19. Branden syntes på himlen över större delen av kommunen. Släckvatten togs från brandposter vid kontoret och 100 m längre ner längs vägen samt ur stockdammen längst ner på sågverksområdet. Här seriepumpade man med 2 motorsprutor för släckning av såghuset och spånhuset. Denna damm återfylldes med en motorspruta från Juleboda ån som ligger 200 m söder om denna damm. Som ni förstår åtgicks mycket vatten för att få branden under kontroll och skydda huset på andra sidan vägen för att inte antändas av gnistor och strålningsvärme. Man körde även med extrapumpen i vattenverket för att få fram tillräckligt med släckvatten i brandpostnätet. Branden i kontoret hejdades där det idag är västra gaveln på Markelings fastighet. I nuvarande Allt i EL var det garage för sågverkets lastbilar. Dessa fick tjuvkopplas då det saknade startnycklar innan de kunde köras ut. Alla tre husen totalförstördes. Branden var släckt efter 12 timmar. Då hade Maglehems brandkår använt 725 m 63 mm slang . Förmodligen använde Degeberga brandkår lika mycket slang.
Ni som läst brandkårstidningens tidigare nummer kommer kanske ihåg Ingrid Alfes berättelse om branden. Brandorsaken blev aldrig klarlagd!!
1967 ryckte brandkåren ut 3 gånger. Första larmet var den 7 jan på natten då en mindre brand hade utbrutit i pannrummet hos Asta Kauhausen på Hedblomstervägen. Brandmännen i Maglehem hade precis kommit hem från julfesten i Bygdegården när larmet gick. Nästa larm gällde en brand i ett uthus vid en sommarvilla i Holmen den 8 maj. Årets sista larm gällde en brand i Thells tröska i Hallavången den 21 aug.
1968 utlarmades brandkåren 2 gånger. 1a larmet gällde brand i Anders Nilssons affär i Gaddaröd den 7 augusti och årets andra larm var den 5 sep på eftermiddagen då uthuset hos Sven Rosvall i Lillehem brann ner till grunden. Boningshuset kunde räddas. Denna fastighet ligger vid Lillehemsvägens korsning med vägen till Trollebo och Björshus.
1969 gjorde brandkåren 3 utryckningar. Den första var i januari månad till Brännmästare Thure Karlsson bostad på Roteholm. Där hade fotogenkaminen som stod i köket tagit eld i samband med att man fyllde på fotogen.
Branden kunde begräsas till kaminen. Senare på våren i april månad ryckte brandkåren ut till en gräsbrand vid Skogsbo på Köle. Årets sista utryckning gick till Nyhems Fruktodling den 20 aug.
Som säkert en del av er kommer ihåg så låg brandstationen framför nuvarande brandstation. En röd tegelbyggnad med portarna möt söder. Till denna byggnad hade man byggt till, öster på mot kyrkan i samband med att den andra brandbilen införskaffades -61. Som ni förstår var det bäst att rycka ut söder på eller mot Lillehem då man passerade nuvarande kyrkstugans trappa vid utryckning. På denna tiden hade man fortfarande den öppna Forden från 1938 och skåpbilen Ford Countri av 1955 års modell som brandbilar. Ni som har den gamla socken och bygdefilmen från 1951 kan se brandstationens placering och utseende då man filmade inför kommunalfullmäktigemötet. Den nuvarande brandstationen invigdes officiellt den 18 aug 1973. Mer om detta i senare nummer.
Jerry Eklund
Då har vi kommit fram till 70 talet på kårens historia. Vid denna tid skedde en mycket genomgripande modernisering av brandväsnet i Degeberga kommun och senare Kristianstads kommun (1974). Man bytte ut en del av bilarna. Degeberga fick en ny terrängbil och tankbil. Maglehem bytte ut sin brandbil från 1938 mot en täckt Ford med större tank från 1947 och senare mot en Volvo Snabbe som fanns på kåren fram till slutet på 90 talet. Både Maglehem och Degeberga fick nya brandstationer 1973. I samband med kommunsamman-slagningen 1974 så började kåren larmas till trafikolyckor och andra olyckor och inte bara bränder som innan.
På natten kl: 02:45 den 4 juni 1970 gick larmet om att det brann i Per Mårtenssons (en av bröderna som ägde sågverket) trävilla i Maglehem. Villan låg i korsningen Sockenvägen – Bellarörsvägen, där i dag Håkan och Katarina bor i en villa som uppfördes efter branden. Branden bekämpades av Maglehems och Degebergas samtliga brandmän. Villan + uthuset brann ner till grunden, då villan var övertänd redan då brandkåren kom till platsen. Brandorsaken kunde även här, inte fastställas. Brandkåren återvände först kl: 11 på förmiddagen efter att branden var släckt.
Den 3 mars -71 brann det i och kring en fotogenkamin i Folkestorps skola. Senare samma år gick larmet om en gräsbrand på Roteholm den 4 april. Årets tredje brand var på Stenhuset vid Folkestorp där garaget brann på kvällen den 22 juni. Årets sista utryckning gick till en lekstugebrand ute på Roteholm den 2 juli.
1972 hade brandkåren 4 utryckningar. Den första var till stenkrossen i Lökaröd den 5 juni. Den andra gick till en gräsbrand vid Holmens Gård den 5 juli. Den 12 aug hade kåren 2 utryckningar samma dag. Den första gick till en skördetrösksbrand vid Maglehems Boställe klockan halv sex på kvällen. Denna var släckt efter en timme och var åter på station. Men redan klockan 22.30 gick larmet igen. Larmet då gällde en sädesfältsbrand vid Laduboda mellan Degeberga och Österlia. Fältet som brann var mellan dåvarande soptippen (idag Golfbanan) och riksvägen. Detta larm blev lite speciellt. Maglehems brandkår larmades bara som förstärkning till detta område då detta låg så nära Degeberga by. När Maglehems brandkår nådde brandplatsen och påbörjade släckningen väntade man sig att Degeberga kåren skulle varit på plats eller komma. Men ingen Degeberga brandkår dök upp. Maglehems brandkår hade ingen kommunikationsradio som man kunde kontakta larmcentralen med. Mobiltelefonen var inte uppfunnen, så vad skulle man göra? Jo man skicka den ena brandbilen med 2 man till Degeberga Brandstation för att larma. När man kom dit konstaterade man att där fanns inget utvändigt larmskåp varifrån larmet kunde startas som man hade i Maglehem. Vad göra? Jo köra upp till Tingshuset där fanns en telefonkiosk varifrån man kunde nå larmcentralen och begära förstärkning. När man gjort detta körde man ner igen till brandstationen och vänta på de första brandmännen. Brandmännen i Degeberga larmades kvälls och nattetid på sina hemtelefoner och på dagtid både på telefon och tyfon. I Maglehem larmades brandmännen bara på tyfon. Så helt plötsligt började det röra sig med bilar och folk som kom springandes till brandstationen. De första brandmännen blev säkert lite förundrade att Maglehems brandkårs ena bil var vid deras brandstation. Dessa fick då information om var det brann och att Maglehemskåren redan var på plats. Branden var släckt och brandkåren var åter på brandstationen klockan halv ett på natten. Att det brann i detta området var rätt så vanligt. Man eldade på soptippen med jämna mellanrum och ibland flög en förlupen gnista eller flaga eller så spred sig branden okontrollerat för soptippsföreståndaren så brandkåren fick tillkallas. Idag har alla brandfordon samband med varandra och med larmcentralen på kommunikationsradion och mobiltelefon.
Jerry Eklund
Då har historien kommit fram till 1973. Detta var sista året som Degeberga kommun fanns.
Brandkårerna i kommunen var Degeberga, Maglehem och Huaröd. Under detta år byggdes nya brandstationer i Degeberga och Maglehem. I Degeberga byggde man ihop brandstationen med sporthallen och kunde då utnyttja dessa faciliteter såsom duschrum i källarens bortre del med bastu och samlingssal på 2a vån gavel. I Maglehem byggdes brandstation utan toaletter och dusch! Ej heller något samlingsrum. Man var hänvisad till pojkarnas toalett i skolans källare. Skolan var då fortfarande igång med klasserna 1 och 2. Gunvor Karlsson var lärare.
Senvåren/försommaren 1973 stod brandstationen klar för inflyttning. Man hade då en täckt Ford 1947 års modell med 2 000 l tank och Ford herrgårdsvagnen samt motorspruta. Den officiella invigningen av de 2 brand-stationerna skedde under en ceremoni den 18 augusti då brandstyrelsens ordf Henning Eklöv lämnade över brandstationerna till kommunen som var representerad av kommunfullmäktiges vice ordf maglehemsbon Karl Kjellberg som bodde där kyrkstugan är i dag.
1973 var kåren utlarmad 3 ggr. Den första var till Rebbetuaröd den 3 juli då gården hos Martin Nilsson brann efter ett åsknedslag. Den andra utryckningen gick till Tegelhagen mellan Segesholm och Vittskövle där uthusen brann på kvällen den 16 juli. Den tredje utryckningen gällde en bilbrand i Olseröd den 3 aug. Denna sommar var mycket varm och torr och Degeberga brandkår körde vatten med sin tankbil till många lantbrukares sinade brunnar.
Den 1 jan 1974 blev vi Kristianstads kommun invånare. Då blev brandkåren kommunal (så som den är idag) det vill säga man upphörde att från brandkåren skicka räkningar efter släckningarna. Kommunens brandstyrka var då: I Kristianstad en heltids styrka, i Åhus, Tollarp, Degeberga, Arkelstorp, Önnestad och Fjälkinge en deltidstyrka med personal i jour. I orterna Djurröd, Gärds Köpinge, Österslöv, Everöd, Linderöd , Maglehem och Yngsjö fanns brandvärn med personal utan jour. Brandkårerna i Viby, Huaröd och på Ivö lades ner.
Maglehem Frivilliga brandkår som var ett kommunalt brandvärn bestod av följande personer 1974: Birger Johannesson kårchef, Birger Bengtsson vice kårchef, brandmän: John Svensson, Stig Nilsson, Åke Nilsson, Olof Nilsson, Karl Johansson, Nils Thorsten Nilsson, Erik Rudolf Nilsson, Arne Nilsson, Kurt Johannesson, Sven Erik Ekman, Sven Eklund, Kjell Nilsson, Svante Tenghagen, Olle Olsson, Evert Larsson och Gösta Andersson. Brandkåren hade 4 larm under året. Det var oljeutsläpp med sanering på stranden i Juleboda den 2 och 3 mars, soteld i Trusseröd den 4 maj.
Under hösten detta år togs de första leveranserna av rotfrukter och grönsaker till Vexos fabrik i Maglehem (idag Pelles) emot, efter ett motigt startår. AB Vexos fabrik var ett dotterföretag till Cullinar i Fjälkinge som startade tillverkning av vegetariska portionsrätter i Maglehem.
1975 hade kåren 3 utryckningar. Den första var den 28 jan då 3 hästar påkördes på dagens väg 19 vid Möllegården. En av hästarna påkördes av en lastbil och dog och de andra 2 hästarna påkördes av en personbil där en häst dog och en skadades. Inga personer skadades. Den skadade hästen kom till djursjukhuset och blev efter rehabiliteringen anmodern till Inga Svenssons i Maglehems hästavel ända in på 2000-talet. Årets andra utryckning var en gräsbrand i Hörröd. Årets sist utryckning var hos Åsteds Charkuteri i Maglehem den 6 okt då brand utbrutit i rökeriet. En snabb insats räddade fabriken och affären samt begränsade skadorna till rökeriet.
1976 hade man inga utryckningar. Detta år tog Olof Nilsson över kårchefsjobbet efter Birger Johannesson som 1975 fyllt 70 år. Birger Johannesson var med och startade brandkåren 1940. Han avtackades vid en ceremoni på Solgården. Detta år påbörjade 6 brandmän körkortsutbildning för lastbil.
Jerry Eklund
Då har vi kommit fram till år 1977 i denna kavalkad som började våren 1940 då Maglehems Frivilliga brandkår grundades. Under alla år har det funnits brandkår i Maglehem utom en liten tid 1990 innan nuvarande Frivilliga brandkåren i denna tappning som vi har idag startade upp igen.
1977 hade kåren 4 utryckningar (1976 hade man ingen!) På denna tiden var det bara brandsläckning man ägnade sig åt. Den första utryckningen var till en brand i ett uthus i Östra Stenshult i Trusseröd (mellan Lillehem och N Lökaröd) i ett kraftigt snöoväder på kvällen den 12 jan. Detta gjorde att det var svårt för brandkåren att ta sig fram och släcka. Degeberga Brandkår hade stora problem att ta sig upp för Norrliabackarna detta gjorde att vattnet i Maglehems brandbil tog slut innan Degebergas bilar kom fram. Men då var man rådig och tog hjälp av nederbörden.
Den andra branden var den 23 maj på kvällen då det brann på sågverkstomten i Maglehem. Den tredje utryckningen var bara 4 dagar senare till brand i spånupplaget mitt emot sågverkstomten (idag Spröjtagränd där det idag är 3 nybyggda hus). Årets sista utryckning gick till Lökaröd den 1 oktober då en halmstack brann.
Detta år den 19 september byttes kårens 2 brandbilar (en Ford släckbil och en Ford herrgårdsvagn för personbefodran) ut mot EN släckbil med tank. Detta var en Volvo Trygge som hade varit i Arkelstorp. Arkelstorps brandkår hade fått en splitter ny släckbil Volvo 613 (den som Maglehem sen köpte 1997 och hade fram till i år!) Från och med detta datum hade Maglehems Frivilliga Brandkår bara en brandbil fram till 1995 (i 18 år!) Detta år inköptes nuvarande terrängbilen in.
Sen var vi framme vid 1978. Detta året gjorde kåren 3 utryckningar till bränder. Den första var den 19 mars då ett uthus på Olserödsvägen mellan Sockenvägen och väg 19 stod i ljusan låga. Nästa utryckning gick till Nyagropsvägen i Hallavången den 29 mars då gräset brann i backen vid Familjen Sjöstedt. Årets sista larm var till en riseldning vid Längorna i Maglehem den 7 juni. Detta år avslutades nyårsafton med genom tiderna den värsta snöstormen i Skåne.
Detta år anhöll man genom skrivelse till Brandstyrelsen om önskemål om att inreda ett personalrum i en del av den garageplats i brandstationen som inte används samt toalettutrymme (man använde pojkarnas toalett i källaren på f.d skolan) i ett av förrådsutrymmena i brandstationen.
1979 vaknade vi upp till ett igenkorkat Skåne av snö. Vi kunde se den ryska bogserbåten stå halvvägs upp på Stenshuvud efter nattens storm. Vid kårens årsmöte antogs Ingemar Olsson som ny brandman. Detta årets första larm var en halmbrand ute på Köle Olseröd den 19 april. Den 28 april kallades brandkåren till Klockaregården i Trusseröd där skogen och gräset brann. Den 13 maj fick kåren larm om en bil som brann vid viadukten på Olserödsbacken. Samma år den 11 juli gick larmet efter ett häftigt åskväder. Larmet gällde en sommarstuga i Juleboda en liten bit från Rigeleje som fattat eld efter åsknedslaget. Maglehems kåren var snabbt på plats och kunde rädda stugan från att totalförstöras. Årets sista larm gällde en bilbrand på Ravlunda skjutfält där en gång byn Knäbäck låg. Detta larm var den 19 augusti.
Den 9 september detta år var Maglehems kåren värd för i Gärds, Villands och Albo härads brandkårskrets tävling. Denna var förlagd till f.d Maglehems Boställe som låg öster om dagens Pelles Pizza. Här var deltagande kårerna från Tollarp, Linderöd, Sankt Olof, Yngsjö, Brösarp, Andrarum, Degeberga och Everöd. Tävlingarna hölls i ett ymmigt regn. Trots detta tråkiga väder var åskådarskaran stor.
Detta år den 26 mars flyttade Kristianstads brandkår in i sina nya lokaler (där dom är idag!).
Jerry Eklund
Då har vi lämnat 70 talet bakom oss och är nu inne på 80 talet som för många av oss kanske ligger i närtid så vi har personliga minne från denna tid.
1980 larmades kåren ut vid 2 tillfällen. Det första larmet gällde en mindre brand i en gräsklippare ute på Köle den 22 juni (midsommar?). Årets sista och mycket allvarliga brand som kåren larmades till var på natten den 16 augusti då stall och bostadshus (som var sammanbyggt) hos Tom-Arne Olsson i Tegelhagen (Kärrfästorna) brann. Detta var en mycket omfattande brand där kreaturen innebrändes och familjen blev hemlös. En brand som Degeberga och Maglehems brandkårer bekämpade. Vatten för släckning kördes med brandbilarna i skytteltrafik från Vittskövle by. Släckningen pågick hela natten för att sen övergå i eftersläckning på förmiddagen.
1981 hade kåren 3 utryckningar. Man började med ett larm på årets första dag på kvällen. En trafikolycka på Olserödsbacken i höjd med Bökevägen. En personbil hade slagit runt i blixthalkan. Brandbilar och brandpersonal hade stora bekymmer med den glashala vägen. Årets 2a larm var på helgen den 26 april vid lunchtid då brand hade utbrutit i halmtaket på bostadsdelen i Måns-Ove Månssons korsvirkesgård på Lillehemsvägen mitt i byn. Personer som var hos Måns-Ove upptäckte att det brann i halmtaket i höjd med skorstenen närmast Lillehemsvägen. Man försökte nå 90 000 (som var larmnumret då!) samtidigt som en person sprang till brandstationen som ligger 400 m där ifrån och slog larm på den utvändiga larmknappen. De första brandmännen som anlände fick då reda på vad som stod på och kunde snabbt bege sig dit. När brandmännen nådde brandplatsen utlöstes larmet från SOS i Malmö på brandstationen. Maglehems brandmän angrep branden genom att ta sig upp på taket och släcka och riva bort halm. Vid Degeberga brandkårs ankomst var branden släckt på taket runt skorstenen. Här var det snabba larmet, den korta körsträckan och det rådiga och snabba ingripande från byns brandmän som kastade sig upp på taket med och utan stegar och med handbrandsläckare (i väntan på att brandslangar kopplades på bilen och vattnet kom på!) begränsades och förhindrades branden att sprida sig längs hela gården. Därefter släcktes branden med vatten från brandbilen. Hela byggnaden har halmtak med öppen vind. Denna insats var helt avgörande för denna gårds öde denna aprildag.
Den 13 juli (Degeberga marknadsdagen!) störtade ett segelflygplan i ”Eskekärr” mellan Hallavången och dagens cykelstig. Min farmor som bodde i Hallavången såg när segelflygplanet störtade ner mot marken och ringde till mina föräldrar och sa detta. Jag var vid tillfället hos dem och jag begav mej ner till brandstationen för att invänta larmet och berätta var det var. Min farmor ringde efter samtalet med mina föräldrar till SOS
90 000. (i Malmö!) Jag vänta på larmet skulle utlösas ett par minuter men inget hände, varvid jag utlöste larmet på den utvändiga larmknappen (jag var inte med i brandkåren på den tiden!) När den förste brandmannen anlände så meddela jag vad som hänt och var det var. Jag fick då uppmaningen att följa med då jag kände till platsen. (detta var ute i terrängen). Vi ryckte ut mot Olseröd och när vi kört en 100 m utlöstes larmet på brandstationen av SOS. Vi kunde då meddela på radio att vi redan var på väg. Larmcentralens personal hade stora bekymmer med att lägesbeskriva platsen och utgick från Olseröds station där övriga styrkorna dirigerades till. Dock hade vi lokalkännedomen och åkte in vid Hallagården (Bo Thells) och körde på gräsvallen fram. Samtidigt meddelade vi Degebergastyrkan om samma väg som vi kört, då vi hörde på radion deras angivelsepunkt som dom fick från SOS. Vid vår framkomst till planet som stod med nosen i backen fann vi ingen pilot, utan en handskriven lapp där det stod att han var oskadd. (Urklipp finns).
Under 1981 började Bengt Åstedt sin brandmannabana i kåren. Vid kårens årsmöte detta år avtackades John Svensson och Evert Larsson som aktiva brandmän. Vid samma tillfälle antogs Everts son Dan Larsson som ny brandman i kåren.
Jerry Eklund
När jag börja skriva om kårens historia trodde jag inte det skulle bli så här många delar.
Vi har nu kommit fram till del 9 som börjar 1982. Vid kårens årsmöte i mars slutade Karl Johansson sitt uppdrag som kassör i kåren efter 20 år. Som ny kassör valdes Ingemar Olsson.
L.A.C (länsalameringscentralen i Malmö) startade upp i dec -81. Den 7 dec -81 upphörde brandkårens telefonvakt i Kristianstad och all kommunikation börja gå över L.A.C. I larmningens barndom ringde man upp den lokala telefonstationen och begärde brandkåren eller brandlarm. Telefonstationen meddela någon närboende som slog larm på brandstationen. Sen kom telefonautomatiseringen på 50 talet och 1956 kom det rikstäckande larmnumret 90 000 som infördes efter hand som telefonstationerna upphörde.
Larmcentralen i Kristianstad skötte utalarmeringen av brandkårerna i Kristianstads och Östra Göinge Kommun fram till 1981. Kommunikationsradioapparater hade bytts i fordonen och personalen hade fått utbildning på denna nya teknik som nu gällde över hela Skåne. Många minns säkert de stora diskussioner som fördes här uppe i nordöstra Skåne om larmcentralens personals lokalkännedom.
Under 1982 hade MFB 5 larm. Det första var den 13 april då ett uthus i Hallavången brann. Den 13 juli var det en trafikolycka i Olseröd. Larm nummer tre var till en brand i en köksfläkt ute på Köle den 29 juli. Den 15 aug orsakade en tröska brand i halmsträngarna under tröskning på ett fält uppe vid Fästan. Gnistor från tröskan antände halmsträngen som kom ut ur tröskan och spred sig sen till de andra halmsträngarna. Ett rådigt ingripande av fd brandmannen och tröskföraren John Svensson begränsade skadorna på tröskan och brandkåren kunde släcka halmbranden. Veckan senare den 22 aug gick larmet om en trafikolycka på Julebodavägen.
Under Hösten fick brandkårerna i kommunen information om införande av ”rutnäts systemet” i landet. Hela landet inritades i km stora rutor och märktes upp med ett 4 siffrigt nummer i varje. Vid riksdagsvalet i septemer detta år stod brandkåren vid vallokalen i Bygdegården och informerade om L.A.C och rutnummerindelning. Här delades dekaler ut till fastighetsägarna med rutnumret påskrivit. Dessa rutnummer används även i dag vid komplettering av larmadresser på landsbygden. Ett mycket bra system vid larm då man får en ”dubbel” koll på adressen som då finns i denna 1×1 km ruta.
1983 fortsatte informationen om L.A.C och utdelning av rutnummer genom ”operation dörrknackning” som kårens medlemmar utförde på kvällar och helger inom sitt alameringsområde. Detta år larmades kåren till endast ett larm som var till en brand på vinden i gäststuga till en sommarstuga på Mittelvägen norr om Rigeleje den 23 juni (midsommar). En varmvattenberedare var orsak till branden. Branden begränsades till vinden i gäststugan. Detta år hade Maglehem och Degeberga samövning med orienteringsövning på Primab (idag Pelles) och nere i Blåherremölla. Detta året var den förödande branden på Vittskövle sågverk den 17 nov.
1984 Var då ett mer händelserikt år. Den 13 feb kom larm om brand i pannrum i Hallavången. Den 28 mars trafikolycka i Olseröd. Den 19 april brann en väghyvel i Juleboda. Den 9 okt var det en bilbrand på Österliavägen (tjock dimma). Den 24 okt fellarm till Vittskövle sjukhem. Den 13 dec Trafikolycka på Lillehemsvägen.
Den 16 dec trafikolycka i Olserödsbacken.
Detta år restaurerade brandmannen Olle Olsson Goliatsprutan som är kårens första spruta från 1940. Den användes fram till 1964 då en ny motorspruta en Hebra 900 hade inköpts. Detta år beslöt man att stötta upp vid bakdagar i Blåherremölla samt vid valborgsbålet i Maglehem. Brandmannen Thorsten Nilsson lämnar brandmannabanan efter 40 år i kåren. Till ny brandman invaldes undertecknad Jerry Eklund. Detta år stod personalutrymmet med toalett och dusch klart. Man tog 25 kvm från det ena portutrymmet och inredde som det är idag. Det tog 11 år att få dessa utrymmen. Brandstationen stod färdig 1973.
Jerry Eklund
Del 9 av brandkårens historia som var i förra tidningen (nov 08) så avslutades detta med 1984 års verksamhetsår. Vi är då inne på 1985 och kårens brandmän var då: Olof Nilsson = kårchef Bengt Åstedt, Birger Bengtsson, Stig Nilsson, Jerry Eklund, Ingemar Olsson, Olle Olsson, Sven-Erik Ekman, Kurt Johannesson, Sven Eklund, Dan Larsson, Erik Rudolf Nilsson. Vid Årsmötet den 8 mars lämnade Kjell Nilsson kåren som brandman och Bengt Åstedt valdes till vice Kårchef. I april månad samma år valdes Lennart Nilsson och Tryggve Pålsson in som brandmän. Kåren hade då 14 brandmän.
1985 års första utryckning var till en gräsbrand i Olseröd den 22 april den andra var till en villa brand i Åhuskärr den 8 dec. Endast 2 larm 1985. Den 3 juni detta år övade Degeberga, Maglehem och Brösarps kårerna ihop på en fingerad större skogsbrand i Myrestad. Här nedan ser ni delar av styrkan samlad för avfärd. (fotograf är undertecknad). (Foto endast i tidningen).
1986 inleddes med att Brandmannen Dan Larsson dog under trettonhelgen efter en tids sjukdom. Han var född 1951. Vid årsmötet i mars -86 beslöts att införskaffa träningsoveraller. Även uppgifter på vad ett standar för kåren skulle kosta ficks som uppdrag att kontrollera. Man beslöt även att deltaga vid Svenska Flaggans
dag som anordnas i Hembygdsparken. Man beslöt även att införskaffa en mindre dränkbar pump för utlåning. Frågan om fana (svenska flaggan) till kåren var uppe. Denna att användas vid t ex Svenska Flaggans dag. B Bengtsson fick uppdraget att ta in uppgifter på pris.
Även detta år skulle Kamratfest ihop med Degeberga kåren avhållas (i klubbstugan i Degeberga) Kamratfester mellan de båda kårerna hölls årligen under 70 och 80-talet. Detta år installerades ett kodlås på ytterdörren istället för att ha nycklar. (Detta kodlås fungerar än i idag). 1986 års första larm den 5 april var till A. Nillsons i Hörröd där en gräsbrand härjade. Branden var i det närmaste släckt av Degeberga kåren vid vår framkomst Årets andra larm var dagen efter den 6 april till Hallavägen väster om Hallingstorp till en gräs och buskbrand intill det sista huset på vägen. I stark blåst hade husägaren börjat elda av gammalt gräs på tomten som spred sig okontrollerat ut i hagmarken söder om huset. Vid vår ankomst till platsen var den gamle mannen ”helt slut” efter hans försök att släcka branden. Som tur var låg vinden ifrån huset. Detta var under påskhelgen då folk kommer ut i sina stugor och skall ”vårstäda”. Årets 3 e larm var till en trafikolycka i korset v 118 i Österlia den 1 juni. Det fjärde och sista larmet -86 var till Prästgården i Hörröd där bostadsdelen brann ner den 17 0ktober. Branden började vid lunchtid. På hösten detta år antogs Åke Lindberg (lanthandeln) som ny brandman.
1987 var kåren bara larmad vid ett tillfälle. Detta var på morgonen den 2 feb till en brand i ett sommarhus bakom Hörlyckan i Olseröd. Vägen som går in till husen från Kölevägen var oplogad och inte utmärkt som den är idag, men med lokalkännedom kunde man hitta vägen och spåra sig fram till huset. Branden var som tur av mindre art.
Vid årsmötet i mars hölls parentation för den mångårig brandmannen Karl Johansson som avlidit. Karl Johansson var med från kårens start och var kårens kassör under många år och en av eldsjälarna. Detta år kom flaggstången upp vid brandstationen och brandmännen tog på sig att flagga och sköta stången. Detta år var det första året som brandkåren hjälpte Holmens villaförening med eldning av grenar från sina tomter. I slutet på detta år meddela Birger Bengtsson att han avgår som brandman och styrelsens sekreterare.
I nästa tidning har vi kommit till 1988 som var ett händelserikt år. Jag har en vädjan!? Ni som har foto på kårens gamla bilar och den gamla brandstationen, jag skulle gärna vilja scanna av dessa och använda i tidningen framöver. Hör av er om ni har foto!
Jerry Eklund
VI har nu kommit fram till 1988 i brandkårens historia. 1987hade kåren bara en utryckning, men 1988 hade man 5 stycken. Årets första var den 8 mars, en soteld hos T.Elvstrand i Ö Stenshult. Årets andra var en gräsbrand hos L Svensson i Lillehem den 16 april 3e utryckningen var till en brand i villa i Åhuskärr den 23 maj. Fjärde gången larmet gick var på kvällen den 25 maj till Hallaberg. Vi detta larmet blev vi återkallade. Årets sista larm var till en trafikolycka på Sockenvägen 52 i Maglehem där en personbil med 4 ungdomar hade kört in i trädgården över ett träd. Detta var på etermiddagen den 16 aug.
Vid årsmötet detta år som avhölls i mars månad slutade Kyrkvaktmästare Birger Bentsson och lantbrukaren NIls-Rudolf Nilsson sina aktiva banor som brandmän med ålderns rätt i Maglehem. För att ersätta dessa 2 invaldes två nya "mannar", Bertil Henningsson och Mats Svensson (idag Frangeur) till brandmän i kåren.
Nästa år alltså 1989 var ett minnesvärt år för räddningstjänsten i Kristanstads kommun. Detta år gjordes en organisationsutredning om hur räddningstjänsten skulle vara organiserad i kommunen framöver. 1989 fanns det 12 st brandstationer i Kristianstads kommun. Detta var brandkårer från olika orter som fanns organiserade vid den sista kommunsammanslagningen 1974 då nuvarande Kristianstads kommun inrättades. Då fans det i Kristianstad en brandkår med heltidsanställd personal (8 st i varje grupp). Sen fanns det 6 st deltidsbrandkårer (man har ett ordinarie arbete utanför brandkåren men man har jour och rycker ut på larm).
I Fjälkinge var man 4 man i varje grupp. I Önnestad var man 3 man i varje grupp, i Tollarp var man 5 man i varje grupp. I Arkelstorp var man 4 man i varje grupp och i Degeberga var man också 4 man samt i Åhus var man 6 man i varje grupp. Det vill säga att i Kristianstads kommun fanns det 30 man som dygnet runt året runt var beredda att rycka ut. Heltid fanns på brandstationen och deltid var på jobbet eller hemma i byn. Deltidspersonal är anställda och har ersättning för övningar och larm samt jour oftast var 4e vecka.
Det som styr om man har heltid eller deltidsbrandmän är de objekt som finns i området och dess risk och då insatstiden till objektet samt antal larm man har. Inte många arbetsgivare vill att sin personal lämnar sin arbetsplats för att göra kanske 3-4 utryckningar om dan som man har idag inne i Kristianstad vid vissa tillfällen. Det är naturligtvis även en kostnadssak att ha antingen heltids eller deltidsstyrka eller både och som vissa har.
Till detta kom i Kristianstads kommun 5 st räddningsvärn (frivilliga brandkårer). I Maglehem, Yngsjö, Gärds Köpinge, Linderöd och Djurröd. Dessa kårer hade ingen jour och inget krav att vissa skulle finnas till hands och rycka ut. Personalen här hade ersättning för övningar och utryckningar. Varje Räddningsvärn hade mellan 10 - 15 brandmän.
Heltidspersonalen skulle kunna rycka ut inom 90 sek. Deltidspersonalen (jourgruppen) skulle ta sig till brandstationen och rycka ut inom 5 min. Räddningsvärnen larmades genom tyfon och dom som var på orten ryckte ut. Deltidspersonalen (jourgruppen) larmades på personsökare. I kommunen fanns då också naturligtvis en massa brandbilar. Varje deltidbrandstation hade 2 bilar utom Åhus och Arkelstorp som hade 3 st. Varje Räddningsvärn hade var sin brandbil. Räddningsvärnens bilar var de äldsta och 1989 var dom mellan 20 och 25 år gamla.
Utredningen gick ut på att minska den årliga kostnaden för räddningstjänsten. Det förslag som lades fram till kommunfullmäktige hösten 1989 var att deltidsbrandkårerna i Fjälkinge och Önnestad skulle läggas ner (dessa låg så nära Kristianstad att huvudbrandstationen klara insatstiderna (20 min) till dessa område. Man föreslog även att samtliga räddningsvärn skulle läggas ner. Man hade räknat ut att man spar 1,5 milj/året på detta utan att säkerheten för kommuninvånarna skulle försämras. I denna tanke kom även det som idag är självklart med kommunöverskridande hjälp. Det vill säga att man nyttjade Östra Göinge, Hörby och Bromölla kommuners räddningstjänst i ytterområden. Som ni förstår blev det stora protester från de kårer och de områden som kårer skulle läggas ner. Uppvaktningar av politiker, protestmöten, insändare i lokaltidningar mm. Trots alla dessa åtgärder så beslöt kommunfullmäktige att alla räddningsvärnen och deltidsstyrkorna i Fjälkinge och Önnestad skulle läggas ner 1990-01-01. Den organisation som beslöts då är den som idag fortfarande råder.
1989 hade Maglehems Frivilliga brandkår 5 st utryckningar. Den första var till en mindre gräsbrand i Juleboda den 4 feb. Årets andra larm var till en trafikolycka med en lastbil i Olseröd. Tredje larmet var till en trafikolycka i byn den 4 mars. Fjärde larmet var till en brand i stall och loge i Gaddaröd tidig kväll den 11 april och sista larmet för kåren som kommunalt räddningvärn var den 16 dec till en soteld hos Kurt Karlsson i Maglehem. Det kommunala Räddningsvärnet i Maglehem upphörde den 1/1-90.
Jerry Eklund
Som jag avslutade förra avsnitt så upphörde Maglehems Räddningsvärn som kommunal kår nyårsafton 1989. Bitterheten var stor i byn, inte minst hos brandmännen. Men redan innan värnet lades ner hade det smitts planer att starta om som en FRIVILLIG BRANDKÅR. Föreningen Maglehems Frivilliga Brandkår fanns kvar och hade verkat under alla år som brandmannaklubb med styrelse och allt.
1990 DE STORA HÄNDELSENAS ÅR 1 MFB! Den 10 januari -90 kom personal från räddningstjänsten och montera ner utrustning och hämta med sig fordon och utrustning som tillhörde kommunen. 90-02-16 Årsmöte. Vid mötet föreslogs att bilda kamratförening och starta en privat brandkår. Styrelsen ombads fortsätta från 1989 och omvaldes. Olof Nilsson, Bengt Åstedt, Olle Olsson, Ingemar Olsson, SvenErik Ekman, Lennart Nilsson och Stig Nilsson. (bara brandmän som det alltid hade varit!). Arbetet satte direkt igång med att få köpa tillbaka brandbilen som skulle försäljas. Räddningstjänsten fick inte sälja den tillbaka utan det blev anbudsförfarande på all den utrustning som togs hem från räddningsvärnen. Utom den terrängbrandbilen som Yngsjö hade som såldes till det nyuppsatta sjöräddningssällskapet i Yngsjö. (bil + brandstation). För att kunnå köpa tillbaka brandbilen som en gång varit Maglehem så lämnades det in anbud genom en "Bulvan". Ingvar Wennersten som bodde i byn och var ambulansförare engagerade sig redan från början i detta med att starta upp kåren igen. Ingvar Wennersten + en stor skara till var dom som drev och starta upp den kår igen som den är idag. En Frivillig Brandkår! Det inlämnade anbudet antogs och bilen kom tillbaka till Maglehem för 7.667:- den 20 mars 1990.
Under året valdes en ny styrelse med följande utseende: Bengt Åstedt Ordf, Olof Nilsson vice ordf, Ingemar Olsson kassör, Tryggve Pålsson sekreterare, ledarmöten = Bertil Elmvik, Olle Olsson, Ingvar Wennersten och Sigge Sigemar. Nu startade arbetet med att få medlemmar och in pengar för att driva kåren + införskaffa utrustning. Man tiggde hos andra kommuner och b la köpte man de larmställ som brandmännen hade fått vid nedläggningen från de andra kårerna. Kommunen efterskänkte den personliga utrustningen vid nedläggningen. På detta vis fick de nya brandmännen som nu hade blivit fler också utrustning. Brandstationen som ägdes av Kristianstadsbyggen fortsatte man disponera utan kostnad. Man hade nu lokal, brandbil och brandmän + engagerade medlemmar som arbeta med att få igång verksamheten igen. Man började skissa tankar om en tidning för att få ut budskapet och då även skaffa medlemmar, man skaffa kopieringsmaskin "modell Ä" men fungerande och börja göra den första brandkårstidning i Maglehem. Här finns notiser, meddelande , upprop annonser och berättelser. Den första tidningen kom ut sensommaren 1990 i 450 ex. Tidningen var tillverkad med mycket arbete från många medarbetare på brandstationen. Man fick stöd för att kunna skicka ut dessa runt om i landet och i världen.
Vid detta tillfälle hade man fitt sitt larmnummer 10 38 50 som gick över GruppLarm i Kristianstad. Man uppmanade alla att först ringa 90 000 Och sen 10 38 50 för att larma Maglehems frivilliga brandkår. Brandmän i den nyåteruppstartade kåren 1990 var: Bengt Åstedt, Olof Nilsson, Bertil Henningsson, Stig Nilsson, Lennart Nilsson, Tryggve Pålsson, Mats Svensson (nu Frangeuer), Ingemar och Olle Olsson, Sven-Erik Ekman och Ingvar Wennersten.
Under 1990 inträffade följande händelser inom"Maglehems område". Inte vid något av dessa tillfällen larmades Maglehem ut! 9 mars = Soteld hos Hillfon i Olseröd, 8 maj Trafikolycka i Olseröd, 20 aug = brand i pannrum hos A Castell i Blåherremölla, 28 sep = brand i Gröna Huset i Olseröd.(har utläst detta i Degeberga Brandkårs larmrapporter!)
Under detta första året kan man utläsa att man sammanträdde eller träffades nästan varje vecka. Ingvar W som var det store "fixaren" kom med grejor till tidningstryckningen, verktyg till brandbilen och annat som dom kom över för att driva igång verksamheten. Man dela ut flygblad för att skaffa medlemmar och redan det första året hade kåren 370 medlemmar. När sen tidningen kom ut så öka medlemsantalet. En annan händelse som man kunde läsa om i denna första brandkårstidning var att i Maglehem försöker man starta ett föräldrakopperativt daghem. Man kan sen läsa i den 2a tidningen att nu var föreningen uppstartad och man sökte efter lokal för verksamheten.
Föreningens 2a tidning kom ut i november i 650 ex. Där kan man läsa att brandmannastyrkan hade utökats med 2 personer. Det var bröderna Per o Martin Bengtsson som antagits som brandmän. Man kan också läsa att man uppfattar att brottsligheten har ökat i Maglehem med ett flertal inbrott och stölder. Man hade fått in ett flertal texter från personer och politiker i Degeberga som stöttar verksamheten. Man arbeta med att revidera gamla stadgar att passa den nya verksamheten. Program för 1991 planerades såsom Valborgsbål på "Ingemars backe" Helga bier. Som kuriosa så har vi ett ex av alla utgivna brandkårstidningar på stationen.
Jerry Eklund
Vi är nu inne på 2a året på den ”nyåterstartade” Frivilliga brandkåren och vi har då kommit till 1991!
I mars månad detta år beslöt man inköpa 3 st dimspik för brandsläckning i trossbottnar och till brandbegränsning av Lennart Strand. Information hur larmning över ”GruppLarm” skulle ske gavs också. I mars fick man också beskedet att Länsförsäkringar stöttar kåren med ett bidrag på 10.000 kronor. Man beslöt även att fira valborg som brandkåren ansvarade för på ”Ingemars backe”.
Olof Nilsson lämnade styrelsen och ersattes av Lennart Nilsson vid årsmötet. Föreningen hade 370 medlemmar 1991 men hoppades på 500 st innan nyår. I maj månad hade Ingvar W hittat en mängd begagnade tryckerisaker som man beslöt inköpa. Man inköpte en beg plockmaskin till tidningstryckningen för 650:-.
Den 28 maj blev brandkåren larmad till en brand i en dieseltank i N Lökaröd. Utryckande brandmän var Ingemar Olsson och Ingvar Wennersten. När dom anlände till brandplatsen var branden redan släckt av Degeberga brandkår. Detta var kårens första utryckning efter omstarten. Det andra och sista larmet detta år man ryckte ut till var till en trafikolycka i Olserödsbacken. Urban Grotherus (handlaren) antogs som brandman. Detta år började man försälja brandskyddsutrustning från Länsförsäkringar som vi fortfarande gör. I augusti beslöt man inköpa en bogserad motorspruta API från överskottsbolaget i Löddeköpinge. Denna ger 2 100 l/min som max. Man beslöt också denna höst att inköpa slang och annan utrustning från Räddningsskolan i Revinge.
I början av 1992 så starta man upp diskussionen om att kunna larmas ut över larmnumret 90 000. I februari 1992 meddelar Christer Blixt att han lämnar som brandman kåren. I april detta år redovisades de nya reviderade stadgarna för MFB. Även detta år anordnade man valborgsbål på Helgabier. Vid årsmötet den 26 april -92 beslöt man antaga de nya stadgarna. Hösten -92 var frågan om branddammen på Månstorpsvägen uppe på tapeten. Mats Svensson hade krävt att branddammen tas bort nu när anslutningarna från vattennätet har slopats och inget vatten kommer i dammen. Frågan var uppe om vem som äger dammen och marken där dammen ligger. Servitut? Frågorna kvarstod. (dammen är borta idag!) I nov -92 kunde man informera att arbetet med att få köpa brandstationen nu är inne i ett slutskede. Under 1992 förekom inga brandkårslarm för den frivilliga brandkåren.
År 1993 började med att Kristianstads Sparbank skänker 6 000;- till brandkåren. LF skänker 10 000:- och Föreningsbanken står för portokostnaderna vid utskick av tidningen. Nymölla pappersbruk skänkte 50 000 A4 kopieringspapper. Information om inkoppling på larmnumret 90 000 gavs på mötet i januari. Prästen Birgitta tog upp frågan om samarbete vid Valborg. ”Liten gudstjänst, fackeltåg till bålet och tal där” (såsom vi har det idag!) Man montera in en privat radioanläggning mellan brandbilen och brandstationen för att hålla samband. Detta kostade 1 500:-. De 2 tunga uppgifterna under våren är köpet av brandstationen och inkopplingen på larmnumret 90 000. Dessa behandlades vid varje styrelsemöte under våren -93. Vid valborg detta året startades samarbetet mellan kyrkan och brandkåren för valborgsfirandet. Larminstallationen till 90 000 kostade 3 900.- + moms och 2 500:- i årskostnad.
T-shirt med brandkårens tryck, för barn och vuxna beställdes i april. Dessa såldes sen i affären. Från och med slutet av april så var Maglehems Frivilliga Brandkår åter inkopplad på larmnumret 90 000 som alla andra brandkårer. Larmordning var då följande vid händelser i Maglehems området: Degeberga larmas ut först, därefter Kristianstad och sist Maglehems Frivilliga Brandkår. Tidsskillnaden var här mellan 3-6 minuter.
Efter årsmötet i april - 93 såg styrelsen ut enligt följande: Bengt Åstedt ordf, Ingemar Olsson kassör och Bo Olsson sekreterare. Övriga ledarmöten: Olle Olsson, Ingvar Wennersten, Sigge Sigemar, Conny Famm, Bertil Elmvik, Lennart Nilsson, Jan Månsson och Torbjörn Svensson. Jörgen Evergren invaldes som ny brandman. Den 8 juni beslutade kommunfullmäktige att MFB skulle få köpa brandstationen. Brandstationen köptes för 100 000:- och kommunen stod för avstyckningskostnaden. Köpet var klart den 1 juli 1993. Under sommaren anordnades en vandring i Knäbäck med 103 deltagare.
Under 1993 larmades kåren ut 8 ggr. Den första var den 30 juni till en bilbrand i Olseröd, den andra var den 2 juli med en skogsbrand i Holmen och den tredje var den 10 juli till en gräsbrand vid Backaboden. Nästa var en bilbrand vid Gröna Huset i Olseröd, nästa var en mindre brand hos Harboe i Olseröd den 20 sep, den 2 nov var det soteld i Ö.Stenshult. Ett träd hade fallit över väg 19 S Maglehem den 21 nov och sista larmet var brand i byggnad under renovering i Björshus en tidig morgon den 6 dec. Här såg man vikten av lokalkännedom för att hitta ut till det öde belagda gården SO Trollebo. I oktober 1993 hade föreningen 631 medlemmar och vid årets slut 657 st. Som ni ser var 1993 ett mycket händelserikt år. Man köpte brandstationen. Man kopplades in på larmnumret 90 000 och larmades ut från larmcentralen i Kristianstad. Man började nyordningen med firande av Valborg tillsammans med församlingen och man tryckte upp t-shirtar till försäljning.
Jerry Eklund
Brandkårens historia har nu kommit till år 1994. Som ni kanske kom ihåg var 1993 ett händelserikt år då man bland annat återkopplades till larmnumret 90 000 och fick utalamering från larmcentralen i Kristianstad samt att man friköpte brandstationen för 100.000:- + avstyckningskostnaden. I januari månad 1994 antogs Håkan Bengtsson som ny brandman och Urban Grotherus avgick som brandman på grund av att han flyttade från byn.
Man startade en HLR kurs för brandmännen denna vår. Man inköpte en beg kommunikationsradio för 2500:- till brandbilen så att samband mellan bilen och larmcentralen kunde upprätthållas. Valborgsfirande skedde som 1993 tillsammans med Maglehems församling. Vid årsmötet i maj lämnade Ingemar Olsson styrelsen och kassörsuppdraget. Efter årsmötet såg styrelsen ut som följer: Bengt Å = ordf, Lennart N = V ordf, Bo O — sekr, Jan M — Kassör och Irené N som medlemsreg.förare. Övriga styrelsemedlemmar blev: Olle O, Bertil E, Torbjörn S, Ingvar Wennersten, Sigge Sigemar och supl = Martin E och Jörgen E. I oktober detta år göts röret ner som är "julgransfot" till byns julgran. Olof fixade det rostfria röret.
Detta år larmades MFB ut 7 gånger. Årets första utryckning var till den tragiska dödsbranden 100 m norr om brandstationen morgonen den 9 mars. Husets övervåning totalförstördes men bottenplanet klarade sig tack vare den snabba insatsen från kårens sida och egendom kunde räddas då man tillsammans med Degebergakåren och sen även brandmän från huvudbrandstationen med denna stora resurs rädda byggnaden och som senare byggdes upp igen. Tyvärr kunde inte innehavaren som hittades på ovanvåningen räddas på grund av att ovanvåningen var rökfylld och nästan övertänd då Maglehemsstyrkans personal kom till platsen och försökte tränga in och rädda innehavaren men fick backa. Årets 2a larm gick till en brand i ett uthus i Lillehem den 30 april, 3e larmet var till en trafikolycka på Lökarödsvägen den 24 maj. Nästa larm var till en gräsbrand i Maglehem den 29 juli. Den 31 juli fick kåren nästa larm. Då om en Drunkningsolycka vid Rigeleje. Tyvärr dog personen. Den 9 augusti larmades kåren till en brand av en person som sett en stor rökutveckling vid Maglehem men som inte visste vad som brann eller var det brann utan bara såg rök. Man konstaterade när man mottog larmet att röken kom från en brand i anslutning till Ravlunda skjutfält. Kårer från Åhus, Degeberga och Maglehem larmades ut för att hitta anledningen till röken. Vid framkomsten konstatera man att det brann på skjutfältet p.g.a skarpskjutningen som skedde. Den militära personalen hade koll på branden. Årets sista larm gick till "Gröna Huset" i Olseröd där en hög med skräp brann.
Vi har nu kommit till år 1995. I februari månad lämnade Mats Frangeur brandmannasysslan i kåren på grund av tidsbrist. Ett övningsprogram tillsammans med huvudbrandstationen har antagits. Stefan Andersson som dagtid är kyrkovaktmästare i Maglehem har antagits som brandman. I juni månad ansökte kåren till Räddningsnämnden om att få inköpa Volvo terrängbilen "Valpen" som skall avyttras från huvudbrandstationen i Kristianstad. I aug detta år inköptes Terrängbilen "Valpen" av 80 års modell för 5000:- av räddningstjänsten i Kristianstad. Under hösten mottog kåren ett antal uppsättningar av bättre beg larmkläder från Göteborgs Brandförsvar. I oktober hade föreningen 779 betalande medlemmar. Diskussionen om tillbyggnad av brandstationen mot kyrkan lades på is. Under 1995 hade kåren 3 st larm. Det första var till en gräsbrand på Köle den 11 augusti. Vid Halmbranden på Åhultsvägen i Djuringsholm den 19 aug blev kåren aldrig larmad. Den 24 aug blev kåren larmad till en brand i ett träd på Julebodavägen. Årets sista larm var till en soteld i Åhuskärr den 20 nov.
Vi går nu över till år 1996 då kåren hade 2 utryckningar!! Den färsta som kunde slutat riktigt illa var till Hillfon i Maglehems Bränneri tidig morgon den 20 oktober då brand utbrutit i trappan i köket o trossbottnen som går till ovanvåningen där ett antal person fanns. Här räddades situationen av kårens rådiga och snabba ingripande.
Årets 2a och sista larm var till en trafikolycka vid viadukten i Olserödsbacken den 4 november. Detta året lämnade Stefan Andersson och Ingvar Wennersten brandkåren.
Jerry Eklund
Vi har nu kommit till 1997 i kårens historia. Vid årets första styrelsemöte meddelade Tryggve Pålsson att han lämnar kåren som brandman. Vid styrelsemötet i maj detta år beslöt man att byta nuvarande släckbilen Volvo Snabbe på Tollarps Kaross mot Arkelstorps gamla släckbil Volvo 612 av 1976 år modell för ett pris av 200.000:- + moms . Kristianstads Sparbank beviljade ett lån på 240.000:- till kåren. 1997 var det första året Lions hade loppmarknad . Detta var vid Byastugan i Olseröd. Kåren medverkade där. Under detta år fick kåren de stora dekalerna man har på bilarna. Detta året bytte man ut dåliga fönster på brandstationen och målade den ut och invändigt.
Under 1997 var kåren kallade på larm vid 7 tillfällen. Första larmet var till en gräs o skogsbrand vid stora Juleboda gård den 10 mars. Andra larmet var den 31 mars till en gräsbrand på Bökevägen. 3 larmet var till en gräsbrand på Tillgrens väg i Juleboda den 11 april. 4 larmet var dagen efter till en gräsbrand i korsningen Julebodaväg - Sommarbyväg. 5 larmet var den 16 april till en skogs o gräsbrand på Lillehemsvägen. 6 larmet var till en trafikolycka på Olserödsbacken nedanför viadukten samma dag men sent på kvällen där en personbil med 6 ungdomar slagit runt och som skadade sig. Vid årets sista larm som var den 2 dec ryckte man ut till en bilbrand på Lökarödsvägen. Vid 4 tillfällen detta år blev kåren i Maglehem inte larmade utan endast Degeberga. Det var den 23 mars till en gräsbrand på Tillgrens väg, den 26 april till en skorstensbrand i Lillehem, den 29 juni till en trafikolycka i Olserödskorset och inte hellre till trafikolyckan med en lastbil i korset väg 19 och väg 118 den 2 oktober!! Som ni kan läsa var detta ett händelserikt år när det gällde larm.
Vi kommer nu till år 1998 i kårens historia. Detta år började man med nattpatrullskörningar efter polisens information på årsmötet om en ökad mängd inbrott. Under perioden man körde begicks inga inbrott men veckan efter avslutad patrullering begicks 7 st inbrott i området. Detta år hade kåren brandövning och utbildning på Magleladans dagis. Detta år hade vi 765 medlemmar. Detta år hade kåren 4 st larm. Det första var till en bussbrand på Roteholmsvägen den 29 januari. Årets andra larm var den 13 juni till en traktor som brann i Trusseröd. Årets tredje larm var till en sprängd varmvattenberedare på Blåherremöllevägen den 26 september. Och årets fjärde och sista larm var till en takbrand i en stuga i Olseröds Sommarby den 30 november.
1999 valdes Martin Eklind som vice kårchef och vice ordf. Under detta år fick kåren ingen utryckning. Vid ett tillfälle den 17 dec var det undersökning på en adress på Sockenvägen men då blev endast Degeberga larmade. I maj månad höll räddningstjänsten på med oljesanering på stranden vid Juleboda upp mot Friseboda. Här bistod även Maglehem med personal och terrängbil. Natten den 3 och 4 dec(fre/lör) detta år var det stormen som drog in och fällde en massa träd över vägar och skadade skogsegendomar i vårt område. Även elen var borta fram till lördagseftermiddagen.
Då är vi nu framme vid Jubileums året 2000. Detta året firar Kåren 60 år. Detta år lämnade Torbjörn Svensson kåren på grund av avflyttning samt Carl-Erik Eriksson lämnade styrelsen. Detta år kom kåren att ansvara för kretsträffen i september. Detta år hade kåren 4 larm och även detta året blev kåren inte larmad vid 2 tillfällen. Årets första larm var till den omfattande branden i bostadshuset i Bäckholmen vid Drakamöllan natten den 26 januari. Maglehem ryckte ut med 2 bilar en motorspruta och 8 man som arbeta hela natten med vatten-försörjning med motorsprutan från gårdens stora damm samt att man bar ut en stor mängd av lösöret innan huset brann ner. Styrelsen skickade efter branden en förfrågan till försäkringsbolaget Skandia som hade byggnaden försäkrad om önskemål om ersättning för tiden och drivmedel. Men fick inte ens ett svar eller tack!!! Larm 2 var den 3 feb till en trafikolycka vid Skogdala. Larm nr 3 var till en soteld på Roteholmsvägen den 21 april och årets sista larm var till en misstänkt soteld på Källebacken den 29 nov. Den 30 sep anordnade kåren kretsträffen för kårer i Gärds, Albo och Villands härader. På kvällen var det jubileumsfest i Bygdegården för ett 60 tal personer. Detta året lämnade Håkan Bengtsson och Hans Pettersson kåren.
Jerry Eklund
Vintern 2005/06 kom jag på att vi skulle kanske berätta för våra medlemmar lite av Maglehems Brandkårs historia. Så i första numret 2006 började jag skriva om Brandkårens start 1940. Vi är nu framme vid 2001 och del 16! Inte trodde jag att det var så mycket att skriva om, ibland blev det bara ett par år på en A4 sida och ibland har det blivit 6-7 år. Tyvärr har jag inte fått in texter, uppslag och bilder från våra läsare och medlemmar som varit med under denna tid som jag skrivit utan jag har tagit uppgifter från protokollsböcker, utrycknings-rapporter och tidningsklipp. Jag har också fått uppgifter från Degeberga Brandkårs böcker från Degeberga kommuns tid och framåt där jag b la på senare tid kan se när t ex inte Maglehems Brandkår har larmats ut utan bara Degebergas vid händelser i kommunens södra delar. Jag önskar lite uppslag, bilder, texter, berättelser från förr i tiden av er läsare. En del kom fram till Jubileet som vi hade i maj 2010. Men nu till 2001!!!
Brandmän 2001 var: Bengt Åstedt, Lennart Nilsson, Olle + Ingemar Olsson, Bo Olsson, Jörgen Evergren, Martin Eklind, Per Bengtsson, Olof Nilsson, Stig Nilsson, Sven-Erik Ekman, Robert Åhlund, Bertil Henningsson. I slutet på sommaren avled brandmannen Sven-Erik Ekman efter en tids sjukdom.
Under året hade kåren 8 larm. Den 25/1 på kvällen var det djurlivräddning i Grönhult Hörröd var det första, det andra var till en gräsbrand på g.a sågverkstomten i Maglehem på sen eftermiddagen den 28 mars, det 3e var till en gräsbrand vid Lilla Hjortholmen i Österlia den 2/4 på e.m, det 4e var till en gräsbrand den 15 juni på e.m till Manfred Ols väg i Juleboda. Nästa larm var till en trafikolycka på Kölevägen den 5 aug på e.m, nästa var ett fellarm den 14 sep. Årets 7e larm var en vägstädning efter en trafikolycka den 3 nov och årets sista larm var till en halmbrand på Roteholm den 6 dec kl 16.45. Man kan konstatera att vid ytterligare 2 olyckor inom ”vårat” området detta år kallades inte Maglehem och det var till en trafikolycka vid Åhuskärr den 8 feb och till den tragiska drunkningsolyckan vid Rigeleje den 8 juli. Detta var händelserna 2001 och vi går till år 2002.
År 2002 utlarmades kåren 7 gånger! Första larmet var till f.d stationen i Maglehem på kvällen den 11 jan till en soteld/skorstensbrand, andra larmet var på senkvällen den 18 jan till ett elskåp som brann uppe vid väg 19 i anslutning till vägen mot Kumlan. Årets 3e larm var på natten kl 03.30 den 22 jan till den stora gårdsbranden på Stora Juleboda Gårds kringbyggda gård där bostadsdelen och delar av Logen/häststallsdelen kunde räddas av Maglehemskåren snabba ingripande och den gynnsamma sydliga vinden från att antändas. Vid denna branden var brandstyrkor från Degeberga, Åhus, Brösarp/St.Olof och Kristianstad på plats tillsammans med Maglehems kårens 7 man som ryckte ut. Branden var inte helt släckt förrän ut på eftermiddagen. Årets 4e larm var till ett lägerbål uppe i Lillehem den 29 aug som tyska turister hade tänt. Detta släcktes ner då det var eldningsförbud på grund av torkan. Nästa larm kom den 16 okt på f.m till en oljesanering på väg 118, efter ett fordon som läckt hydraulikolja från korsning väg 19-väg 118 i Olseröd ut mot Åhuskärr. Nästa larm var till en mossbrand på Sven Nils väg i Juleboda den 15 nov på e.m. Årets sista larm var till en trafikolycka på Olserödsbacken väg 19 annandag jul klockan 16.40. Vid årsmötet detta år kan man läsa i protokollet att en kopieringsmaskin hade införskaffats för tidningstryckningen, vi kan även läsa att vi hade 716 medlemmar.
Då har vi kommit fram till år 2003 i vår historieberättelse! Även detta år larmades kåren ut vid 7 tillfällen. Kåren har under alla tider utalamerats genom tyfonen på brandstationen. Dock kan vi nu se i de senare larmrapporterna att larmcentralen ringt upp kårchef då det inte har varit alltför brådskande insats. Idag utalameras Maglehems Frivilliga Brandkår med både tyfon och personsökare (som brandmännen som inte bor i centrum av byn har!) Under 2011 kommer vi få nya personsökare till alla brandmän med text på vad larmet gäller och adress. Detta har införts i hela Kristianstads kommun under 2010. Första larmet 2003 var den 4 jan på kvällen till en vattenläcka i Olseröd, 2a larmet var den 7 jan till en oljesanering i Lillehem, 3e utryckningen var till kortslutning i en elpanna på Stationsbacken i Maglehem på kvällen den 16 mars. Grannen hade då upptäckt ett eldsken genom fönstret i grannfastigheten och larmat kårchefen. 4e larmet var till en bilbrand vid Rigeleje tis den 8 april på kvällen Årets 5e larm var till en städning efter en trafikolycka i korsningen Sockenvägen – Julebodavägen i Maglehem den 2 juli på kvällen. 6e utryckningen var just över telefon till kårchef ang djurräddning i Olseröd. Sista larmet detta år var till en trafikolycka i korset väg 19-väg 118 den 12 aug på morgonen. Detta år slutade Olle och Ingemar Olsson sina brandmannagärningar. Olle hade varit med som brandman sen branden på Hassla gård 1948!! Under året antogs Krister Persson, Benny Sellgren, Johan Nordenblad, Anders Platoff och Håkan Bengtsson som nya brandmän i kåren. Kåren hade nu 15 frivilliga brandmän!
Jerry Eklund / Kårch
I förra tidningen så hade jag kommit till och med 2003 och således är vi komna till 2004.
Som ni ser är detta den 17 e delen av Maglehems Frivilliga brandkårs historia och verksamhet från min horisont sen starten 1940. Vi kan nu konstatera att vi kommit fram i nästan nutid och denna del får bli den sista på ett tag. De 10 första delarna och de senaste årens händelser kan ni läsa om på vår hemsida.
I maj månad 2004 målades golvet i brandstationen av Epoxia (S-E Tenghagen) den 12 maj på kvällen detta år invigdes cykelvägen och brandkåren deltog vid starten med brandbilen. Under året hade kåren en utryckning som var den 31 jan på e.m till uppröjning av väg efter att ett träd ramlat över vägen. Detta år införskaffades en ny kopiator för tryckning av tidningarna. Under 2004 hade vi ett flertal möte med personal från räddningstjänsten i Kristianstad där vi såg över larmrutiner, övningar och utrustning. ”Kalla kriget” var över mellan MFB och kommunens räddningstjänst och från och med nu ser vi bara framåt.
Detta år fick kåren 3 nya brandmän. Håkan Berg, Lars Andersson och undertecknad efter 13 års bortavaro.
Då har vi kommit fram till 2005. Detta år fick brandmännen ”nya” larmställ från Räddningstjänsten i Kristianstad. Räddningschef Mickael Svensson gästade kårens årsmöte och informera om vad som är på gång och det utvecklade samarbetet. Vid årsmötet avtackades Olof Nilsson och Bengt Åstedt som brandmän. Bengt avtackades även som kårchef och ordförande. Undertecknad valdes till kårchef och ordförande för Maglehems Frivilliga Brandkår. Under våren inköptes personsökare till brandmännen att komplettera tyfonlarmet med. Mast till tyfonen sattes upp och övning på huvudbrandstationen och samövning ihop med Degeberga brandkår efter en tids uppehåll skedde detta år. Mobiltelefon installerades i brandbilen och små kommunikations-radioapparater inköptes till brandmännen.
Under året hade kåren 4 larm. Det första var till förankring av plåttak på Lillehemsvägen på kvällen den 8 jan då stormen Gudrun drog fram, andra larmet var den 3 april till en sanering av hydraulolja på väg 19. 3e larmet var till en gräsbrand i en trädgård på Sockenvägen i Olseröd lör den 9 april. Årets 4 e och sista larm var till bärhjälp till ambulans i terrängen vid Trunelän (Lillehemsvägen) den 24 maj. I september lämnade Håkan Berg kåren som brandman.
Då har vi kommit till 2006. Detta år gjorde kåren 7 utryckningar vid larm. Årets första larm var sön 22 jan på e.m. till en bilbrand på Olserödsbacken v 19. 2a larmet var till en skogsbrand uppe i Trusseröd den 14 maj då en sommargäst hade eldat tidigare på dagen men släckte inte ordentligt utan elden blossade upp sen han åkt hem till Danmark. 3e larmet var ett sjukvårdslarm till Bellarörsvägen den 27 maj. 4 e larmet var till ett läckage från gascistern på Pelles Pizza den 26 juli sent på kvällen. Den 2 aug på morgonen kom ett strängt åskväder med mycket kraftigt regn in över kommunen. Samtliga brandkårsresurser kallades ut för länspumpningar runt om i kommunen. Vi fick larm till Stationsbacken och Sockenvägen då vatten träckte in i källarna. Strömmen hade gått så vi fick använda elverk till vår elpump och så körde vi med den bärbara pumpen. Och rädda husens källare. Vi fick 30 mm på 30 min!! Nästa larm var den 8 aug på kvällen till brand i sädesfält mellan Hassla och Olserödsbacken. 10 000 kvm brann av. Årets sista larm var redan på morgonen efter den 9 aug kl 06.35 då ett åskväder dragit in som gjorde att blixten slog ner i en rundbal på samma åkermark som vi var på dagen innan. Under släckningen på denna morgon så öste regnet ner men balen brann och det var 5 cm vatten runt om balen.
Under 2006 slutade Johan Nordenblad, Anders Platoff, Robban Åhlund, Benny Sellgren och Jörgen Evergren som brandmän. De tre sista avflyttade från Maglehem. Göran Arlefalk och Ann-Sofie Adermark kom till kåren som nya brandmän. Med dessa rader som blir de sista vad avser kårens historia på en tid vill jag tacka Alf Ekström från Degeberga Brandkår som välvilligt lånat ut kårens gamla pärmar och böcker med information som jag kunnat delge er i historieberättelserna.
Jerry Eklund
VIKTIGA NUMMER
Vid nödläge/ Akut: 112
Giftinformation icke akut: 010 - 456 6700
Sjukvårdsrådgivning: 1177
SOS International: +45 7010 5050
Info vid olyckor/kriser: 113 13
Polis (icke-akuta händelser): 114 14
COPYRIGHT © ALLA RÄTTIGHETER FÖRBEHÅLLNA
